Studiehandledning

Källhänvisningar och djupdykningar

I boken kortade jag ner källförteckningen för att hålla boken så kort som möjligt. Här finns en fullständig källförteckning, med hänvisningar och en hel del fördjupningar och djupdykningar…

Hör gärna av dig om du undrar över någon källa eller saknar en hänvisning: bjorn@bjornsundin.se

1.     Marie Curie (1867-1934) var en polsk-fransk fysiker och kemist som gjorde avgörande upptäckter om bland annat radioaktivitet. Hon är den enda person som fått Nobelpriset två gånger i olika vetenskapliga ämnen. Aldrig vetenskapligt ifrågasatt, den samtida kritiken mot henne kan avfärdas med att hon som banbrytande och ”första kvinna” på en rad områden bröt igenom vallar som tidigare varit förbehållna män.

2.     Daniel Kahneman och Aron Tversky har varit helt avgörande för sin forskning om beslut och beteenden, och visade hur erfarenheter från psykologin hade stor betydelse inom andra forskningsområden. Kahneman fick 2002 Ekonomipriset till Alfred Nobels minne och anses vara en av vår tids mest betydelsefulla tänkare och forskare; hans bok ”Tänka snabbt och långsamt” är väl värd att läsa, trots sitt omfång.

3.     Jag är inte expert på nästan något av det jag refererar till i denna bok, men jag har en del erfarenhet och kunskap som jag dragit nytta av i detta projekt. Läs mer om mig och mina kunskaper på www.bjornsundin.se

4.     Yuval Noah Harari gav sin bild på Sverige som ett land i toppen av listan över historiens främsta länder i Tidningen VI, nr 6 2015

5.     Sammanfattningen av hur världen blivit bättre är gjord utifrån ”Factfulness – Tio knep som hjälper dig att förstå världen” av Hans Rosling, Anna Rosling Rönnlund oh Ola Rosling men listan i kapitlet återfinns inte formulerad på det sättet. Alla dessa resonemang finns dock utvecklade i boken, som du självklart ska läsa.

6.     Johan Norberg utvecklade sin syn på hur moderniteten fötts fram genom mer eller mindre medvetna val i Dagens Nyheter, 3 augusti 2020, ”Den moderna världen har hängt på en skör tråd många gånger”.

7.     Tomas Pueyos inlägg från mars 2020 om Coronaviruset och vad vi bör göra spreds minst 40 miljoner gånger via plattformen Medium.com: ”Coronavirus: Why You Must Act Now”, Tomas Pueyo. Joakim Broman skrev klokt om det hela i artikeln”Snygga grafer gör dig inte till epidemiolog” i Bohusläningen 2020-04-01. Broman citerar även den norsk läkaren och forskaren Henrik Vogt.

8.     Det finns mängder av artiklar som beskrivit vandaliseringen av 5G-master och vad som varit orsaken till detta. Exempelvis den här: “At least 20 UK phone masts vandalized over false 5G coronavirus claims”, Theguardian.com, 2020-04-06

9.     Yuval Noah Harari resonerar mycket om vår okunskap inför världen i kapitel 15 (”Okunnighet. Du vet mindre än du tror”) i boken ”21 tankar om det 21:a århundradet.

10. TV-serien ”Chernobyl” är värd att se av många skäl, men några korta sekvenser i första avsnittet beskriver väldigt koncentrerat hur kunskapen inte rådde på ideologin när makten samlades i det säkrade beslutsrummet. På ett kusligt sätt skildras hur det som hänt förnekades av ideologiska skäl, och hur lojaliteten till Partiet och Staten senare fick även rättsväsendet att skona de som gjort fel, och straffa dem som agerat rätt.

11. En stor del av resonemangen i inledningen av detta kapitel utgår från hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok ”Den översvämmade hjärnan” och läkaren och psykiatrikern Anders Hansens bok ”Skärmhjärnan”: båda har skrivit lättläst om detta. För den som vill lära mer om hur hjärnan så förklarar Anders Hansen det väldigt pedagogiskt i tv-serien ”Din hjärna” och i podden ”Psykiatrikerna” (tillsammans med psykiatrikern och forskaren Simon Kyaga). Citaten från Hansen kommer från ”Skärmhjärnan”.

12. Podden ”Dumma människor” förklarar utifrån forskning varför vi människor beter oss som vi gör; varför vi beter oss som ”dumma människor”. Lina Thomsgård och psykologen Björn Hedensjö gör det både underhållande och pedagogiskt och det är alldeles utmärkt lyssning för dig som på ett lättsamt sätt vill förstå mer om mänskligt beteende.

13. Citatet ur Daniel Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” finns på sidan 469 i den svenska upplagan (Volante, 2017), men presentationen av de två systemen finns i det första kapitlet av boken. Jag önskar att jag upptäckt boken tidigare i livet; det hade gett mig verktyg att förstå så mycket mer om varför det blir som det blir.

14. Det finns massor av intressanta studier av detta, exempelvis i Matkutredningen (källhänvisning) och i den så kallade ”Katrineholmsundersökningen” som visar hur arbetarklassen i Katrineholm förändrat sin syn på sig själv, makten och auktoriteter under de senaste 50-60 åren.

15. Hänvisning till de felaktiga uppfattningarna chips, lightläsk och vatten Larmen om farorna med olika livsmedel duggar ju fortfarande tätt, men i korthet så kan man konstatera att det sällan är farligt att äta ett enskilt livsmedel om du inte äter extrema mängder. Livsmedelsverkets hemsida är annars en bra källa till kunskap för den som oroar sig, nuförtiden. En gång i tiden var Livsmedelsverket i högsta grad delaktiga i de uppblåsta larmen, 2002 var det verket som själva ropade varg efter en rapport som inte höll för granskningen: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Onr0Kw/chipsen-kan-ge-dig-cancer

16. När det gäller chips (och pommes frites och kaffe) så är det inte nyttigt att få i sig för mycket akrylamid, vilket finns i vissa livsmedel som hettas upp mycket. Men håller man sig borta från bränd mat och är försiktig med mängderna av sådana livsmedel är det ingen fara.  När det gäller lightläsk och andra light-produkter så gäller oron aspartam och det ska man inte få i sig för mycket, men som Cancerfonden konstaterar på sin hemsida (i artikeln ”Sant och falskt om kost och cancer”) så krävs det ett intag av 2400 burkar lightläsk varje dag för att nå upp till farliga nivåer. Dricker du så många per dag uppstår för övrigt andra hälsorisker också… https://www.cancerfonden.se/minska-risken/sant-och-falskt

Här reder Amina Manzoor (då på DN) ut det hela: https://www.dn.se/livsstil/halsa/det-har-behover-du-veta-om-lightlask/

17. När det gäller vatten så dricker få människor för lite vätska och om man bara dricker när man är törstig är risken liten att man dricker för mycket: https://ki.se/forskning/sluta-klunka-du-dricker-inte-for-lite-vatten

18. Termen “naïve realism” är den engelska termen, någon bra svensk översättning har jag inte hittat. Thomas Gilovich och Lee Ross har forskat om bland annat detta och i deras gemensamma bok ”The wisest one in the room” (Oneworld, 2017) förklaras denna snedvridning, liksom mycket annat på ett lättbegripligt och ingående sätt.

19. När det gäller alkohol och graviditet skriver sjukvården så här på 1177.se om graviditet: ”Fostret utsätts för alkoholens skadliga ämnen om du dricker alkohol när du är gravid. Ingen kan svara på hur mycket alkohol fostret klarar av utan att få bestående skador. Därför bör du avstå helt från alkohol under graviditeten.” Så här om amning: ”Du bör undvika att dricka alkohol när du ammar. Enligt forskning innebär det inga medicinska risker för barnet så länge du dricker måttliga mängder. Med det menas ett till två glas vin eller motsvarande en till två gånger i veckan.”

20. Mer om sömnens betydelse och hur den störs senare. Just konstaterandet om hur alkohol påverkar sömnen redan efter ett eller två är hämtat ur ”Sömngåtan” av Matthew Walker (sidan 107, Ordfront 2019)

21. Det finns gott om lättillgänglig information om Dan Kahans forskning på exempelvis internet, men beskrivningen om hur olika människor uppfattade vad som hände i en demonstration olika är hämtat från beskrivningen i ”The wisest one in the room” av Gilovich och Ross.

22. Citatet som sammanfattar naïv realism är min översättning ur ”The Wisest one in the room”, sidan 30. Studien om positiv särbehandling (affirmative action) beskrivs på sidan 32. Stereotyphot förklaras på sidorna 221 och framåt i samma bok.

23. Begreppet ”snedvridning” är egentligen inte lika bra korrekt som ”bias’, men jag använder det för att det är ett mer förklarande ord. Bias kan förklaras med hur en person värderar och reagerar på omvärlden utifrån sin subjektiva bild. Samma ord används för att beskriva metodfel i exempelvis forskning, där systematiska fel gör att tolkningen av insamlade data blir fel.

24. I boken ”The Political Brain” beskriver Drew Westen experimenten och analyserar varför Demokraternas kandidater så ofta går vilse när de försöker förklara rationellt, medan Republikanska kandidater är mer skickliga på att använda känslor och att argumentera utifrån hur hjärnan faktiskt fungerar. Dessutom försöker Westen beskriva hur Demokraterna skulle kunna göra för att motverka det faktum att de flesta amerikaner tycks gilla partiets politik, men ändå rösta på det andra partiet i valet. Man önskar att fler läst hans bok när den kom ut så kanske vi sluppit en del som hänt efter det… Citatet om ”Political junkies” är min översättning av formuleringen i inledningskapitlet till ”The political brain” (Public affairs, 2008)

25. Martin Ingvars citat om placeboeffekten i inledningen är från en artikel på Apotekets hemsida: https://www.apoteket.se/om-apoteket/tidningen-apoteket/placeboeffekten/. Definitionen ur Nationalencyklopedin finns här: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/placeboeffekt

26. Forskaren Karin Jensens beskrivning av studien om hur vårdpersonalen påverkades finns på Karolinska Institutets hemsida (artikeln ”Placebo får effekt även omedvetet”): https://ki.se/forskning/placebo-far-effekt-aven-omedvetet

27. När det gäller brottsligheten i Sverige så går det att bevisa både ökningar och minskningar i korta tidsserier, och beroende på vilka brott man räknar. Forskningen är rätt överens om att brottsligheten i Sverige minskat sedan exempelvis 70 och 80-talet, exempelvis har antalet inlagda på sjukhus för våld (per 100 000 invånare) minskat kraftigt mellan 80-talet och idag. Statistiska jämförelser är dock svåra av flera skäl: handlingar som idag är olagliga var inte alltid olagliga förr (typexemplet är våldtäkt inom äktenskapet som inte var kriminaliserat före 1965, och som ingen dömdes för fram till 1984), att benägenheten att anmäla har ökat samt att sjukvården förändrats (inlagda på sjukhus är ett viktigt mått). Mycket tyder dock på att vissa typer av grövre våld ökat de senaste åren och att det påverkar vår oro över att utsättas för våld. För en artikel som argumenterar för att våldet inte ökat kan man läsa Maria Robsahm i Magasinet Paragraf: https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/187762-fakta-ar-det-enda-som-galler-valdet-har-minskat-i-sverige/

28. För en artikel som argumenterar för att brottsligheten ökat (eller rättare sagt anmälningarna) kan man läsa Ludde Hellberg i Kvartal: https://kvartal.se/artiklar/har-brottsligheten-okat/

29. Forskarnas citat är hämtat ur deras debattartikel i Dagens Nyheter, 2018-12-30: ”Våra åsikter påverkar hur bra vi kan tolka fakta i politiska frågor” https://www.dn.se/debatt/vara-asikter-paverkar-hur-bra-vi-kan-tolka-fakta-i-politiska-fragor/

Här finns mer om studien: https://www.cambridge.org/core/journals/behavioural-public-policy/article/motivated-reasoning-when-assessing-the-effects-of-refugee-intake/8262538F26249F4428052946D0380ED9

Mer om hur det ser ut i USA: https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1745691617746796

30. Dunning-Kreuger-effekten har sedan den namngavs bekräftats i studie efter studie, på en rad olika ämnesområden och i en rad olika sammanhang. Här beskrivs den ursprungliga studien: https://www.semanticscholar.org/paper/Unskilled-and-unaware-of-it%3A-how-difficulties-in-to-Kruger-Dunning/f2c80eef3585e0569e93ace0b9770cf76c8ebabc?p2df

31. Björn Hedensjös sammanfattning av Dunning-Kreuger-effekten, där han kopplar den till exempelvis pinsamma framföranden i tv-program är citerad från Svenska Yle: https://svenska.yle.fi/artikel/2019/01/06/vetenskapligt-bevisat-inkompetenta-personer-overskattar-sig-sjalva

32. Den redovisning av hur den genomsnittliga sömnmängden minskat med mer än 2 timmar mellan 1940 och år 2000 som Matthew Walker hänvisar till i ”Sömngåtan” återfinns på sidan 221, där han kopplar siffran till uppgången i fetma (Ordfront, 2019). Att 30 procent av amerikanerna idag sover sex timmar eller mindre per natt återfinns på sidan 360, i samma bok.

33. Jag har haft svårt att hitta mätningar av hur mycket vi sover, som kan vara relevanta för oss svenskar, men en av de större undersökningar jag hittat redovisas av finska YLE och är gjord av YLE i samarbete med Helsingfors universitet, undersökning med över 16000 finländare. Den visade att finländarna sov 6,55 minuter 2017 per natt, jämfört med en undersökning från 2012 (Finriski 2012) som visade att de sov 8 timmar och 8 minuter per natt. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/02/01/vi-sover-en-timme-mindre-forr-det-kan-gora-oss-sjuka

34. Matthew Walker citerar Thomas Roth på sidan 183 i “Sömngåtan”, i ett avsnitt som noggrant redogör för hur sällsynt det är att klara sig bra på fem timmars sömn eller mindre och vilka risker sömnbristen kan få. Walkers redovisning av hur förmågan att läsa av nyanser i känslosignaler minskar på grund av för lite sömn återfinns på sidorna 266-267. Hur vår hjärna blir mer primitiv, trots sömnpauser och massor av kaffe, redovisas på sidorna 182-184, varifrån även citaten är hämtade.

35. Citatet ur Tom Nichols ”The Death of Expertise” kommer från introduktionen i boken (sidan 4) och lyder på originalspråket: ”This, however, is a reliance on experts as technicians. It is not a dialogue between experts and the larger community, but the use of established knowledge as an off- the- shelf convenience as needed and only so far as desired.” Även om jag tycker att Nichols drar en hel del felaktiga, och illa underbyggda, slutsatser i sin bok får man medge att han är skicklig på att formulera sig vasst: ”Många av dem som driver kampanj mot etablerad kunskap är annars skickliga och framgångsrika i sina dagliga liv. På sätt och vis är det värre än okunnighet: det är ogrundad arrogans, en symbol på en alltmer narcissistisk kultur som inte kan stå ut med någon ojämlikhet av något slag.”

37. Exemplen på ståndpunkter från framtidsforskare är alltså dessvärre inte påhittade, det låter precis så stolligt i verkligheten. Det räcker med att googla ”framtidsforskare” för att hitta exempel på den här typen av förutsägelser och ”analyser”. En av de mest anlitade frifräsande föreläsar-konsulterna på området heter Troed Troedson som presenterar sig som ”framtidsanalytiker” som ”ser in i framtiden” och hävdar att skolan ska möta den nya tiden genom att ”plocka bort strukturerna”, att ”allt nytt lärande kommer med en kostnad” så att man måste välja mellan exempelvis rättstavning och digitala verktyg, eller att det idag inte är ett handikapp att inte kunna läsa. Citaten från Troedson är ordagranna från intervjuer och inlägg i sociala medier. Troedson har även anlitats för att skriva skolpolitiskt handlingsprogram i en kommun… Ingen riktig forskning talar för att läsning och skrivning är onödigt vare sig idag eller i framtiden och det finns inte heller någon forskning som stöder påståenden om att hjärnan blir full på kunskap så att man måste välja mellan exempelvis rättstavning och digitala verktyg.

38. Det finns massor av lättbegripliga hänvisningar till Google-effekten om du googlar… Mer om den forskning som gjorts av Betsy Sparrow, Jenny Liu och Daniel M Wegner kan du läsa via Harvards hemsida eller via Semanticsholar.org: https://www.semanticscholar.org/paper/Google-Effects-on-Memory%3A-Cognitive-Consequences-of-Sparrow-Liu/d7fb086f2d13761ce9901cfb25e06e3bc9edeaa0

39. Ett skäl till teoriframkallad blindhet och liknande beteenden är den så kallade ”einstellung-effekten”, som innebär att vi ofta har svårt att tänka kreativt när vi löser problem: vi tenderar fastna i samma strategier som vi använt förut, även om förhållandena är olika. Webb-tidningen ”Utforska sinnet” beskriver effekten begripligt här: https://utforskasinnet.se/einstellung-effekten-lar-dig-tanka-annorlunda/

40. Ett helt avsnitt av min favoritpodd, ”Dumma människor” handlar om ”einstellum-effekten” och hur olika inlärningsmiljöer och olika kunskapsområden påverkar vår förmåga att bli experter.

41. Daniel Kahneman citerar ur en essä av den schweiziske ekonomen Bruno Frey, sidan 301 i ”Tänka, snabbt och långsamt”.

42. Professor Annika Bergström, Göteborgs universitet, menar i podden ”Hur svårt kan det vara” att människor får en allsidig bild av världen via sociala medier och att den så kallade ”filterbubblan” inte existerar. Hon avfärdar även Facebooks påverkan på exempelvis Brexit-omröstningen och presidentvalet i USA 2016. Podden hittas där poddar finns.

43. Göran Häggs ”Kupésamhället” gavs ut första gången 1984 av Wahlström & Widstrand. Finns som Några ord om Göran Hägg och ”Kupésamhället”

44. Författaren och journalisten Kent Werne har skrivit en bok som mycket ambitiöst tar sig an konpirationsteorierna och erbjuder en inblick i dem: Kent Werne: Allt är en konspiration (Ordfront, 2018)

45. Peter Pomerantsevs resonemang är hämtat från en artikel i Dagens Nyheter 2020-09-09, DNs artikel är översatt från engelska.

46. Martin Forster, psykolog och forskare i psykologi, svarade på en läsarfråga i Dagens Nyheter i juni som gav goda råd till hur man kan hantera en vän som tror på konspirationsteorier: https://www.dn.se/insidan/hur-hjalper-jag-nagon-som-tror-pa-konspirationer/ På Martin Forsters hemsida finns länkar och mer information om ämnet: www.forster.se/referenserjuni

47. Enligt Wikipedia dök ordet nånannanism upp första gången i en tidningstext 1998 och togs upp av Svenska språknämnden i nyordlistan 2004. Där beskrivs ordet som ett uttryck för att beteckna inställningen att någon annan ska ta itu med ens problem.

48. För säkerhets skull bör påpekas att jag inte argumenterar för ett korporativistiskt samhällsbygge där stora grupper samlas av en stark stat. Det är skillnad på att bygga ett statsskick eller en ideologi på grupptänkande och att inse att samtal och förståelse för svåra frågor bygger på kompromiss och att många samlas bakom förslagen.

49. Falska minnen är ett väldigt vanligt problem; vi tror oss minnas saker som inte hänt. Psykologen Elisabeth Loftus har genomfört en rad studier som visar detta. Detta är ett stort problem inom vittnespsykologi och det finns dessvärre flera exempel på hur falska minnen fått människor att dömas för brott de inte begått, och även att enskilda erkänt brott de inte begått.

50. De förstnämnda fyra var huvudpersonerna i långköraren ”Seinfeld”, som sändes i nio säsonger, 1989-1998. De senare var huvudpersonerna i ”Vänner”, som sändes 1994-2004. Jocke och Jonna har egentligen inte uträttat något speciellt, men är multikändisar för de flesta under 20 år. Keyyo heter egentligen Kristina Petrushina och har visat sig ha kompetens för både programledarskap och andra mer seriösa roller.

51. Den färglära som föreläsaren Thomas Eriksson sedan 2014 tjänar stora pengar på att prata och skriva om har inget vetenskapligt stöd. Den är ursprungligen skapad av William Moulton Marston, mer känd för att ha skapat seriefiguren ”Wonder Woman”. Det finns inget vetenskapligt stöd för DISC/DISA eller andra modeller som bygger på att människor kan delas in i olika ”personlighetstyper”. Vår personlighet är till stor del medfödd, men våra personlighetsdrag förändras under livet och i olika situationer, och går inte att passa in i förenklade ”typer”. Forskningen är relativt överens om att personlighet går att bedöma utifrån olika kriterier, ofta benämnda som OCEAN eller femfaktorsmodellen. Den bygger på att forskningen utifrån enorma mängder data har pekat ut fem faktorer som är användbara för bedömning av personlighet eftersom de är generaliserbara. Dessa fem är extraversion, neuroticism, välvillighet, samvetsgrannhet och öppenhet, och alla människor har olika mycket/lite av dessa personlighetsdrag. Vill du läsa mer om femfaktors-modellen (Big Five) så rekommenderar jag ”Vem är du?” av Anna Dåderman och Petri Kajonius.

52. Barnläkaren Mats Reimer beskrev färgläran på följande sätt i tidningen Dagens Samhälle: ”Teorierna bakom DISC är rena fantasier och vetenskapliga utvärderingar lyser med sin frånvaro. Men de fyra färgerna verkar fascinera dagens publik på samma sätt som folk tills ganska nyligen såg (och en del fortfarande ser) horoskop som en källa till kunskap.” https://www.dagenssamhalle.se/kronika/regionerna-koper-ledarskapskurser-om-blaa-vattuman-30675 För den som vill läsa en mer omfattande genomgång rekommenderas det Dan Katz skrev för föreningen Vetenskap och folkbildning då Thomas Eriksson utsågs till ”Årets förvillare 2018: https://www.vof.se/wp-content/uploads/2019/07/Katz-Erikson-19-1.pdf

53. Det är ingen tvekan om att Ryssland försökt påverka val runtom i världen, det mest utredda är presidentvalet i USA 20216. Undersökningar har visat att Internet Research Agency, som var en rysk troll-operation, riktade sig särskilt mot svarta väljare i USA-valet, över 66 procent av trollfabrikens annonser innehöll termen ”ras”. Donald Trump blev president på grund av mindre än 100 000 röster i tre delstater; där färre svarta än vanligt röstade på Demokraternas Hillary Clinton.

54. Uppgiften om att 120 000 inlägg raderades och 150 miljoner inlägg försågs med varningstext inför presidentvalet 2020 kommer från Facebook själva. Det är rimligt att tro att problemet är långt större än så.

55. Tidningen Arkitekten har i en längre granskning av Arkitekturupproret visat på det hat och den hets som upproret ligger bakom, och försöker i artikeln kartlägga vilka som döljer sig bakom anonyma signaturer som uppmuntrar till personförföljelse och annan hets. https://arkitekten.se/nyheter/arkitekturupproret-fem-ar-av-hanfulla-natkommentarer/

56. ”Välkommen till ilskans tidsålder” skrev den indiske författaren Pankaj Mishra i The Guardian i december 2016, han har även skrivit en bok med titeln ”Age of anger”. Jag är tveksam till många slutsatser han drar, men han har en poäng i att vi har svårt att hantera det som händer: vi har trott att ekonomi, egenintresse eller rationalitet präglar vårt sätt att ta ställning och rösta, men annat har blivit viktigare. Och det hotar hela grunden för vårt samhälle, menar Mishra. http://www.aftonbladet.se/a/p8MBR

57. Peter Kadhammar skrev för några år sedan en gedigen och upplysande artikel i Aftonbladet om journalistrollen, om trollen, medvetna lögner och fördomar om ”vad media får skriva”: http://linkis.com/story.aftonbladet.se/UHau8

58. Hur stor roll anonym annonsering (så kallade ”dark ads”) spelade i presidentvalet 2016 går aldrig att klarlägga fullt ut eftersom det inte går att veta exakt hur en individ röstade, vilka annonser hen nåddes av och vilken effekt det hade. Men det finns tillräckligt mycket forskning som visar att det användes, att det hade effekt och att sådant påverkar. ”Dark ads” är sedan dess förbjudet, men liknande kampanjer har definitivt genomförts senare – kommande forskning kommer visa i vilken omfattning.

59. För djupare resonemang om hur den nya tekniken kan tänkas påverka oss som människor, lyssna på avsnittet av podden Psykiatrikerna där Anders Hansen och Simon Kyaga intervjuar Sam Harris (forskare inom filosofi och neurovetenskap) om AI och hur det påverkar vår hjärna. Lyssna särskilt på avsnitt 2. Det finns ingen anledning att ropa varg i onödan, men AI och annan ny teknik kan få enorma konsekvenser (utöver det vi redan sett), som vi borde diskutera. Sam Harris har också hållit ett antal lätt tillgängliga föreläsningar i ämnet, bland annat på TED: https://www.ted.com/talks/sam_harris_can_we_build_ai_without_losing_control_over_

60. Forskare på Columbia University som testade påståendet om att vi inte läser artiklar innan vi delar länkar kom fram till att 59 procent av de länkar som delas i sociala medier inte har blivit klickade på. Alltså är det rätt vanligt att folk delar utan att läsa. Här kan du läsa en artikel i The Independent om studien: https://www.independent.co.uk/life-style/gadgets-and-tech/59-percent-links-shared-social-media-have-never-actually-been-clicked-study-finds-a7086291.html

61. Kent Wernes citat om hur Facebook medvetet sprider konspirationsteorier kommer från en intervju i YLE: https://svenska.yle.fi/artikel/2018/11/22/som-att-ramla-ner-i-kaninhalet-konspirationsteoretikern-finns-i-oss-alla-sager
Kent Wernes bok heter ”Allt är en konspiration”

62. Uppgifterna, inklusive citat, om hur Facebook bidrog till våld och hat i Burma kommer från ”Internet är trasigt”, sidorna 19-23. Från samma bok kommer citatet från Siva Vaidhyanathan, statsvetare på University of Virginia och författare till boken ”Anti social media” (sidan 44).

63. Exemplen från inledningen av kapitlet:
Sadia Harnafi angrep miljöminister Isabella Lövin för att hon inte hade ”rasifierade” medarbetare i en artikel på nyheter24.se, 2017-02-15, ”Varför får bara vita kvinnor synas i Sverige?” https://nyheter24.se/debatt/876242-sadia-varfor-far-bara-vita-kvinnor-synas-i-sverige
Forskarna som i Sydsvenskan skrev att den svenska polisen är rasistisk och jämförde med den amerikanska polisen hette Ida Nafstad och Amin Parsa, forskare vid rättssociologiska institutionen på Lunds universitet: Sydsvenskan, 2020-07-18, ”Alternativet till dagens rasistiska polisarbete: nedmontera polisen!”, https://www.sydsvenskan.se/2020-07-18/alternativet-till-dagens-rasistiska-polisarbete-nedmontera-polisen
Nära 2000 personer skrev under namninsamlingen om att ”Ta ner Carl Von Linnés staty i Sverige!”. Det är dock lite oklart vad syftet med namninsamlingen var, eftersom den också krävde att ”skolan berättar precis allt om rasbiologi när man nämner Carl Von Linné i våra läroböcker”: https://www.skrivunder.com/ta_ner_carl_von_linnes_staty_i_sverige